Benvenuti a Milano

Att klockan ringde redan klockan tre i morse och att vi satt och åt gröt strax därefter känns aningens early bird, men vill man komma ner i tid så är det bara att gilla läget.

Det var ruggigt, mörk och kallt när vi stegade mot bilen för att åka mot Köpenhamn och Kastrups flygplats. Med en rätt så färsk minnesbild från i somras när vi sprang med livet som insats genom alla terminaler för att säkerhetskontrollen hade drygat ut vår tid så hade vi nu tagit med goda marginaler. Ja så goda marginaler att gaten inte hade kommit upp på tavlorna.

Vi hann till och med stanna till och äta frukost nummer två på flygplatsen, det var en käck station, nästan som en hotellfrukost där man betalade för de saker som man tog, bröd, pålägg osv.

Som sagt i god tid, man kunde lätt urskilja bland passagerarna vilka som skulle med flighten till Milano, det var färgmatchande mockaskor, sidenslipsar, snygga kostymer och välkammade hår och så vi, två mörkhåriga med yviga lockar, något sömniga italienare som hamnat i svenska kroppar.

Strax innan halv nio lättade vi marken och var på väg mot Italien, vår första resa tillsammans till detta land som vi med all säkerhet kommer bosätta oss i på äldre dar.

En vacker flygning med snöklädda toppar och magiska berg.

Två timmar senare var det touchdown Milano och på flygbussen som tog oss till Centralstation, väldigt smidigt. 

Hoppar ur taxin och kommer fram till vår adress och lägenhet och möts av denna vackra ingång och blir helt tagen, tittar på min lockige och säger: Älskling, detta gjorde vi bra.

Kramar från oss i Milano